Twingo hos veterinär

Idag har vi varit med Twingo hos veterinären för att kolla upp en knöl han har bak i nacken. Den andra knölen, som satt precis bredvid, sprack för någon vecka sedan så idag var det dags för en koll på den andra. Jag har inte skrivit så mycket om det som hänt eftersom jag velat vänta på att få hela kapitlet avslutat.
Nu är det så gott som avslutat, förutom att vi ska vänta på den andra knölen att försvinna, men jag känner mig inte orolig längre då det blivit bekräftat att Twingo haft två varbölder samt att vi fått medicin som ska hjälpa den sista varbölden att försvinna av sig själv. 

Oftast när det handlar om varbölder söver man djuret för att sedan tömma det, ibland räcker det även om man bara ger lugnande för att djuret ska hålla sig lugnt. Med hamstrar är det knepigt då man inte vill söva ett så pass litet djur, det finns en stor risk att hamstern inte kan vakna upp om den blivit nedsövd. Vi valde därför att inte söva Twingo då veterinären ändå var positivt inställd till att denna varböld skulle försvinna, precis som den andra gjorde.

Vad var det som hände egentligen?

Ja, första frågan som man ställer är såklart: hur uppstod dessa varbölder? 
Svaret är väldigt enkelt. Innan Twingo kom till mig mellanlandade han hos en annan uppfödare. Olyckligtvis sattes Twingo ihop med en annan guldhamsterhane som resulterade i två sår på Twingo när uppfödaren lyckats sära på dom. Ett sår på vardera sida om kroppen. Bilder ser ni nedan:

Efter såren börjat läka trodde jag att det värsta var över men det visade sig att historien inte riktigt tar slut där. En knöl dök upp precis bredvid där såret på den högra sidan varit, och jag fick såklart panik. Den växte snabbt och efter bara några dagar fanns där två, en väldigt liten och en lite större. Någon började viska ord som cancer och tumörer, några sömnlösa nätter var nu ett faktum. Tänk om det personen viskat var sant?! 
Några samtal senare fick vi en tid till veterinären för en koll men innan vi hann dit sprack den ena knölen och ut kom det mycket var och till sist även lite blod. Nu slutade man viska om tumörer och cancer, istället började man fundera på varbölder, för ingen har väl någonsin hört talas om en cancertumör som spruckit och försvunnit av sig själv? 

Den andra knölen växte sakta men även den hade samma beteende som den första knölen. När vi kom till veterinären idag fick det bekräftat: Twingo's knölar var bara varbölder! 
Ni kan inte förstå den lättnad som spred sig i min bröstkorg när veterinären undersökt knölen och berättade att det bara var en till varböld som vi snart skulle få bukt på. Vi fick metacam utskrivet och nu har Twingo en kur på fem dagar som förhoppningsvis ska hjälpa varbölden att dränera sig själv och försvinna. 

Twingo har under hela denna process varit otroligt duktig! Han har låtit mig undersöka, klämt, känt och petat utan att bråka om det. Han är i övrigt pigg, framåt och vikten ökar stadigt precis som det ska. Jag är otroligt stolt över vår lille kille som tagit det hela med ro.
Nu hoppas vi att varbölden försvinner och att vi slipper åka med honom till veterinären något mer på grund av detta, han har fått åka fram och tillbaka dit tillräckligt för i år. 

//Blåtassen